Ett skåpbil?

Jag minns mannen från Armenien som talade fantastisk svenska. Och jag minns vad han sa om hur han lärt sig: ”Jag har läst tidningen, varje dag, hela tidningen.” Jag tror inte att ha sa det för att jag kom från just ”tidningen” för att intervjua honom. Han hade faktiskt lärt sig svenska på det sättet.

Jag hoppas att ingen försöker lära sig svenska på samma sätt genom att läsa tdiningar på webben. Språkpolisen i mig får spatt när jag läser syftningsfel, fel prepositioner, meningar som alldeles uppenbart skrivits om, stycken som flyttats – men inte lästs igenom innan artikelförfattaren tryckt på publicera. Det ska gå fort, som en mig närstående journalist sa, man tänker ”det är ju bara för webben”. Men på webben ligger felen kvar för evigt. Papperstidningen slår i bästa fall nån in fisk i imorgon.

Jag tror inte det är okunskap, åtminstone inte för det mesta, jag tror det är brådska och slarv. Och ja, det är klart vi vill ha nyheterna snabbt, men… det tar bara nån minut att läsa igenom, faktiskt.

Lite sorgligt är det. Sa språktanten. 😉

 

Lämna ett svar

Stäng meny