Har det praktiska blivit trend? Det som skulle få mamma att nicka och säga, ”ja, men det var väl på tiden” på det där vad-var-det-jag-sa-viset?
Jag är kluven inför det här, men:
Jag trodde galoscherna försvann från jordens ytan med min morfar. Han använde sina slaviskt, klokt och eftertänksamt. Bondsonen från torpet i Småland som ville något annat än att bli småbrukare och skapade sin egen framtid. Som mjölkinspektör, inte småbrukare med ett par egna kossor i lagårn. Som storbonde med tjurar – inte kor. Som fastighetsmäklare.
Som bonde hade han med största sannolikhet klafsat i leran. Som fastighetsmäklare i Kalmar län var han presentabel i kostym, snygga skor och slips. Med cigariller i träetui och galoscher.
Morfars var svarta, lite blanka och designade att vara diskreta, att nästan inte synas, bara skydda skorna de täckte från slask.
De orange jag sprang ihop med på Coop igår var det inte! Diskreta, alltså. Inte blanka för den delen.
Men de sände samma signal: JAG är för viktig och min tid för dyrbar för att jag ska nedlåta mig att ha något annat än perfekta skor. (Fast jag har inte bättre smak än att jag vill SIGNALERA hur viktig jag är med mina ANKFÖTTER!)
http://www.swims.com/#/galoshes/classic_video
Galoscher, hmmm. Tror jag avvaktar lite, faktiskt. Och med klackar? Tveksamt.