Mina barn går i en av Sveriges bästa skolor. Det känns… betryggande. Eller inte?
Häromdan var det krig i matsalen. Tacos och köttfärssås haglade.
Och vad gör skolan? Jo – portar  ett antal killar i nian från skolavslutningen i kyrkan – OCH skickar räkningen för rengöring och andra elevers förstörda kläder hem till deras föräldrar.
Så en månad sisådär efter matkriget ska föräldrarna betala fakturan via internet-banking. Så behagligt fjärmat… Och så långt ifrån en omedelbar bestraffning man kan komma…
Är jag gammal och reaktionär om jag tycker att skolans ledning skulle ha hållit räfst och rättarting där och då – och de ungar som kastat mat hade fått stanna och städa upp efter sig?