Jag har blivit förbjuden att ha väckarklocka.
Bakgrund:
Jag sätter radion på väckning, men slarvar med att ställa in kanalen. Maken vaknar av ett obestämt surrande. Jag sover vidare, trots surr.
Jag sätter mobil på alarm, men glömmer att den ligger i vardagsrummet. Maken vaknar av envist ringande mobil nånstans i sofftrakten. Jag sover vidare.
Jag glömmer att stänga av mobilens alarm dagen efter. Och sover som en stock när den tjuter och väcker – maken.
Men ge mig en unge som hojtar mamma eller låter som h*n kräks mitt i natten och jag är uppe ur sängen som skjuten ur en kanon.
Jag tror det kallas selektiv hörsel.
Och det där förbudet. Jag kan leva med det, faktiskt.