Lilla tjejen har benet i rosa gips (skidor, påskhelgen). Igår kväll var det baddags –  dags att trotsa läkarens ord om att katt-tvätt duger.
Vi packade benet i en ICA-kasse och en svart sopsäck flera meter tejp. Lyckan att bara få sitta i ett halvt badkar med vatten, få håret tvättat, ryggen skrubbad. Hon njöt. Jag njöt i sympati – och över att få ungen ren, på riktigt igen.
Efteråt kom belöningen:
Jag klipper upp tejpen med sax, en vanlig spetsig kökssax, inte en sån där säker med kula som sköterskan har när hon klipper i gipset på sjukhuset.
-Ahhh, akta dig, nu klipper hon av dig benet, säger maken!
-Nä, säger lilla tjejen lugnt. Hon är ju mamma.
Och ja, hon är hel. Jag levde upp till hennes tillit. Snart är benet helt dessutom. 8 days and counting…